fbpx

Vad är din intention för sommaren?

Sommaren har verkligen gjort en storslagen entré med värmerekord redan på midsommarafton. Konstigt nog känns det som om sommaren alltid kommer lika snabbt och överraskande varje år. Det har knappt blivit vår förrän sommaren står i full blom. Och med sommaren kommer en massa förväntningar, vad vi ska göra och inte göra när vi är lediga. 

Jag fick leta efter badkläderna för att ta årets första dopp igår och hade helt glömt bort var jag hade lagt dem. När jag låg på bryggan vid vattnet tänkte jag på att jag verkligen måste ta vara på sommaren. Men vad innebär det egentligen? 

För vissa kan det handla om att spendera så mycket tid som möjligt på landet, hälsa på släkten, hitta på en massa roliga saker med barnen, vännerna eller partnern, bjuda över grannarna på fika, åka utomlands eller läsa den där boken som legat på nattduksbordet och blivit dammig. En massa saker som kan förvandlas till måsten och borden så att ledigheten till slut inte alls blir så där härligt som vi tänkt oss.

För andra kan sommaren handla om att bara vara, läsa en bok på stranden och njuta av att inte ha några planer för dagen i kontrast till den annars så stressade vardagen. 

För egen del njuter jag av värmen och ljuset och att dagarna flyter ihop med nätterna. Där jag får vakna till solens värmande strålar och börja morgonen med en kopp kaffe och tidningen på balkongen. Att få vakna till i min takt. Det är guld värt för en morgontrött person som jag. Eller ta ett svalkande dopp i havet och höra vågornas hänförande symfoni. Det får tiden att stanna och ger en känsla av här och nu. Ibland behövs inte så mycket mer än så. 
 

Vad är viktigast just nu?

Samtidigt som det då kan infinna sig en viss stress över att jag borde fylla dagarna med så mycket mer.  Upptäcka nya platser, hinna skriva bok, läsa traven med böcker, träffa vänner, hälsa på makens släkt i norr och komma igång och träna. Ja, ni hör ju själva att listan kan bli lång. Oändligt lång, om jag inte påminner mig om vad som är viktigast för mig just nu.

För att hjälpa mig själv på traven, lägger jag ut korten på bordet på balkongen. Samma kort som jag ibland använder i samtal med mina klienter, för att hjälpa dem att sätta en intention, en riktning för vad de önskar fokusera på.

Jag väljer ett kort som talar till mig, både i text och bild:

”Omfamna ögonblicket”  

Jag blir glad när jag tittar på kortet som föreställer två människor som hoppar högt vid vattenbrynet. Bestämmer mig för att det får bli min intention för den här sommaren. Att ta vara på ögonblicket, vara mer här och nu. Tänker att jag behöver det extra mycket nu efter en intensiv period med studier till KBT-terapeut. 

Har du funderat på vad som är din intention för sommaren och kommande ledigheten?

Med hjälp av en intention, sätter du riktningen och vad du önskar fokusera på. Naturligtvis behöver det inte bara vara en intention utan det kan likväl vara flera. Det är bara du som kan veta vad som är viktigast för dig just nu. 
 

Distans hjälper oss att få helhetsperspektiv

Sommaren är för många även en tid för reflektion, där vi kan börja fundera på om relationen eller jobbet känns rätt för oss. Hela 4 av 10 går i tankar på att byta jobb efter semestern, där främsta anledningarna är högre lön, bättre chef eller nya utmaningar.

Varför reflekterar vi så mycket när vi är lediga? Jo, för att när vi är mitt inne i något är det oftast svårt att få ett helhetsperspektiv. Det är när vi får distans, som vi kan se saker och ting mer objektivt. Ett samtal med en person som vi känner fortroende för, kan också hjälpa oss att lyfta blicken, få nya insikter och perspektiv. Något som oftast behövs för att komma vidare och inte fasta i våra egna tankar. Ibland kan något så enkelt som att skriva ned det vi tänker på, hjälpa oss att se det med nya ögon. 
 

Sommar och ensamhet

Sommaren är inte bara en tid för glädje, samvaro, reflektion och återhämtning. För en del kan det även innebära en känsla av ensamhet. Att alla åker bort och en känsla av att bli ensam kvar.

Jag har själv upplevt tider av ensamhet. Som vi ju alla har. Både som barn, när sommarloven kändes oändligt långa när mamma var tvungen att jobba på somrarna under våra första år i Sverige, och tiden som nyskild. Ser tillbaka på det med stor ödmjukhet.

Försöker ha med mig det och höra av mig till vänner som behöver det allra mest. Ibland kan det räcka med ett samtal. Att veta att någon tänker på en, kan göra stor skillnad.
 

Skicka ett sms eller ring

Har du någon i din närhet som du inte hört av dig till på länge? Skicka ett sms eller ring. Jag kan lova dig att personen kommer att bli väldigt glad. 

Önskar dig en alldeles underbar sommar! blomma 🌸

Välkommen till föreläsningen ”Är du redo att blomstra”

Torsdagen den 12 maj kl 18.30 är det dags för en ny omgång av föreläsningen ”Är du redo att blomstra” på Hälsans Hus. En föreläsning med hopp, mod och inspiration som hjälper dig att våga ta steget till förändring för att skapa dig ett liv där du blomstrar.

Det här är inte en föreläsning där jag kommer dela med mig fem nycklar för ett lyckligt liv. Snarare är det en medmänniskas betraktelser, som kan bidra med nya perspektiv och insikter.

Att det inte alltid är så lätt att vara människa men att vi alltid har ett val fast vi kanske inte alltid ser det där och då. Genom att dela med mig av min resa, hoppas jag det blir lättare för andra att göra sin resa.  

Min förändringsresa handlar bland annat om flykt från dåvarande Östtyskland, utmattningssyndrom, fel jobb och relationer och hur jag hittade mitt varför, min ikigai. Allt det där som får mig att blomstra.

Vi kommer även prata om:

  • Vad är förändring och varför är det en nödvändig del av livet
  • Varför är det viktigt att ha en riktning
  • Hur skapar du dig ett meningsfullt liv
  • Varför just psykosyntes, KBT och schematerapi
  • Lärdomar och insikter från min egen livsresa

Varmt välkommen!

KONSTEN ATT MÖTA DIG SJÄLV

Alla dagar är det långt ifrån ☀️ 😃 🤩 utan kan vara fyllda av 🌧 😞 😩. Det kan vara sorg, frustration, ilska, och ibland en känsla av uppgivenhet och mörker.  

Då är det lätt hänt att vi bara vill fly från mörkret till ljuset för att inte behöva vara i kontakt med smärtan eller det som känns jobbigt i stunden.

Vi vill ju så gärna vara i solen, att livet ska kännas glädjefyllt och lättsamt. Att molnen ska försvinna och himlen vara så där härligt klarblå. 

Forcerar det som är

I vissa fall kan vi känna skräck för att det fina vädret aldrig ska komma tillbaka, att vi för alltid ska fastna i mörkret. Vi försöker lösa det genom att inte låtsas om molnen, genom att trycka undan känslor som sorg, ilska, rädsla, skam eller skuld. 

Utåt visar vi bara det som är glatt, lyckat och framgångsrikt. Vi stänger av allt det där som vi inte vill kännas vid. Som om det inte fanns.
 

Förlorar kontakten med oss själva

På kort sikt kanske det känns bra för att du slipper känna det som gör ont eller skaver. Men på lång sikt, blir konsekvensen att du inte längre är i kontakt med dig.

Helt enkelt för att du sagt till dig själv att det inte är okej att känna det du känner. Där ditt hotsystem larmar för att du värderat och kategoriserat dina känslor i bra eller dåligt, positivt eller negativt, vad som är ✅ eller ❌. Där en del av dig är avstängd för att slippa känna.

Känslor som du ju behöver, för att veta vad du innerst inne känner och behöver. Som hjälper dig att navigera i det som är och ger dig tillgång till din inre kompass. Där alla delar är lika viktiga för att skapa en helhet. Där vi ibland behöver skala av några lager för att komma i kontakt med vår inre kärna och innersta väsen.
 

Bli en hel människa

Genom att möta dig själv där du är, med stor empati och i kärlek, blir du en hel människa. Du får tillgång till ditt autentiska jag. Till allt det underbara som är du. Där du möter både ditt ljus och mörker, sorg och glädje, skratt och sorg. Det är att vara människa. På riktigt! ❤️

Att inte längre göra motstånd mot det som är, utan att möta dig själv i acceptans, hjälper dig att utvecklas som människa. Där varje utmaning eller kris leder till nya lärdomar, insikter och perspektiv som du kan ta med dig på din fortsatta resa. 🧳

En resa du inte behöver göra ensam utan där du alltid kan ta hjälp på vägen genom att sträcka ut en ✋ till en vän, kollega, partner, någon du ännu inte mött eller ta hjälp professionellt. 

Kan du möta dig själv blir det lättare att möta andra


Mina värsta stunder och kriser, som varat alltifrån dagar, veckor, månader och ibland år, har hjälpt mig att bli mer hel. Där jag kommit till insikten att livet aldrig kommer bli helt lugnt eller normalt heller för den delen. Vad nu normalt är och vad det ens betyder.

Det kommer inte heller komma en dag då jag är helt färdig. Kriser och utmaningar är en del av livet och att vara människa. Snarare handlar det för mig om att inte längre väja för det som skaver eller känns svårt. Det får vara en del av mig precis som allt det andra.  

Tack vare din egen inre resa blir det även lättare att möta andra på sin resa. I större förståelse och ödmjukhet. Att det inte alltid är så lätt att vara människa och att vi alla gör så gott vi kan. Det räcker gott och väl.

Tack till alla som kom på föreläsningen den 7/4

Det tog mig tre dagar att smälta alla intryck från första föreläsningen på två år. Lika många dagar som det tog oss att fly från Östtyskland.

Tacksam för alla 30 härliga människor som kom till föreläsningen ”Är du redo att blomstra” i torsdags trots hällande regn. Eufori att äntligen få träffas live och att vi tillsammans skapade en kärleksfull och varm stämning och öppnade våra sinnen.

Först var det nervöst, för att jag inte stått framför publik på ett tag. Sedan kändes det som om det var på scen jag skulle vara.

En lyckokänsla att få dela med mig av betraktelser, insikter, lärdomar och verktyg från min egen förändringsresa. Syftet med föreläsningen var att sprida hopp, mod och inspiration för att hjälpa människor att våga ta stegen till förändring. Att hitta sitt varför, sin inre kompass för att leva ett liv där människor får blomstra.

Jag tog inte ett enda foto på föreläsningen men har fått bilder från min kära vän Kristin Lindhe på bilden, som också är en av änglarna som följt mig på min livsresa.

Låter några kommentarer från publiken summera föreläsningen! 👇

”Tack för en inspirerande föreläsning! En hjälp på min egen förändringsresa. Tack!”

”Otroligt inspirerande och intressant att få ta del av Susanns föreläsning. Går härifrån med en känsla av hopp och ljus.”

”Inspirerande, engagerad, varm, kärleksfull. Bjuder på sig själv.”

”En jättefin och inspirerande föreläsning! Många klokskaper.”

Missade du föreläsningen? Då finns ett nytt tillfälle den 12/5 kl 18.30 i Stockholm. Mer info och anmälan hittar du här.

Vad du kan och inte kan förvänta dig på föreläsningen

Du kommer inte få med dig fem enkla tips för ett lyckligt liv på min föreläsning!

För det finns inga enkla tips eller självklara svar! Vi behöver alla göra vår egen resa för att hitta nycklar och vår inre kompass för att skapa oss ett liv som vi trivs med och som vi kan se tillbaka på med glädje. En plats där du blomstrar. Kanske inte varje dag men så ofta det går. 

Resan börjar inte sen när livet blivit lite lugnare, när barnen flyttat hemifrån eller du tvingats bromsa in för att kroppen säger ifrån.

Din egen resa börjar när du är redo att ”TA DIG SJÄLV PÅ ALLVAR” och inte längre tänker leva någon annans liv utan börja ta reda på vad som får dig att blomstra.

Att hitta hem till sig själv tar tid

Det är ingen quick fix att hitta ditt syfte och gåva här i livet. Men jag kan lova dig att det är väl värt att investera den tiden ⏰ i dig själv, i din inre resa, genom att börja vara nyfiken på dig själv för att:

  • Förstå var du kommer ifrån och vad som format dig – Din dåtid
  • Se vilka mönster och övertygelser som styr dig – Din nutid
  • Utforska vad som är viktigt för dig på riktigt – Din framtid

Varje gång jag får förtroendet att vägleda en klient på sin livsresa, ser jag ödmjukt på uppgiften.

Vi gör resan tillsammans, sida vid sida, och hjälps åt att lägga pusselbitarna för att skapa en helhet.

Insikter, perspektiv och verktyg som leder till nya stigar och till ett liv som hjälper dig att blomstra.

Är du nyfiken på att veta mer om hur du kan börja din resa och skapa din inre?

Välkommen till min live föreläsning ”Är du redo att blomstra” den 7/4 på Hälsans Hus på Södermalm i Stockholm. 

Eller boka ett första inledande samtal, så berättar jag gärna mer! 

Mod kommer aldrig utan att du gör något

Du kommer inte vakna en morgon och känna dig tillräckligt modig för att säga eller göra allt det där som du innerst inne drömmer om.

Jag har själv varit oerhört rädd, blyg och tänkt att jag är dummare än andra. Varit rädd för att om jag öppnar munnen, kommer någon förstå att jag egentligen inte kan något. Att jag är en bluff.

Det fanns en tid i mitt liv då jag faktiskt inte klarade av skolan. När jag var sju år gammal sa lärarna i Östtyskland att jag inte var mogen för att gå i skolan. I femte klass fick jag gå om och till slut fick jag inte gå kvar på skolan. Inte för att jag var bråkig utan för att jag inte nådde upp till tyska skolans krav.

Övertygelser och gamla sanningar

Min självbild och övertygelse om mig själv var:

”Jag kan inget och är dummare än alla andra.”

Övertygelsen fick mig att känna skam och gjorde att jag bara ville dra mig undan för att andra inte skulle se eller förstå hur korkad jag var.

Det var min sanning ända tills för några år sedan då jag insåg att:

”Jag är inte dummare än andra utan kan minst lika bra som någon annan.”

Mitt mantra och övertygelse blev då.

”Jag är STOLT, STARK, MODIG!”

Möta sitt inre barn

Det fanns en anledning till att jag inte klarade skolan eftersom jag bar på trauman efter flykt från ett annat land. Samtidigt levde jag i flera år i skräck för att min mamma skulle dö eftersom hon levde med en våldsam man. Mitt fokus som barn var aldrig på mig själv utan att hålla mamma vid liv.

När jag tittar tillbaka på det, förstår jag att jag inte kunde klara av skolan. Istället för att slå på mig själv kan jag numera känna stor medkänsla och kärlek med den där lilla flickan. Hon som hade modet att ta sig vidare till både universitetsstudier, jobb och som nu driver sitt eget bolag.

Den där lilla flickan är jag och kommer alltid vara en del av mig.

Tacksam att jag tagit hjälp på vägen för att få syn på gamla övertygelser. Och att jag haft modet att ifrågasätta och ersätta dessa med nya övertygelser som hjälper mig att blomstra. Att jag genom att dela lärdomar och insikter från min egen resa kan hjälpa andra att blomstra.

Vill du veta mer?

Då är du välkommen på min föreläsning ”Är du redo för att blomstra” torsdagen den 7 april kl 18.00 på Hälsans Hus, där jag kommer dela med mig av:

  • Vad är förändring och varför är det en nödvändig del av livet
  • Varför är det viktigt att ha en riktning
  • Hur skapar du dig ett meningsfullt liv
  • Varför just psykosyntes, KBT och schematerapi
  • Lärdomar och insikter från min förändringsresa
  • Hur jag hittade min ikigai och allt det som får mig att blomstra

Biljetter bokar du enkelt på Billetto.

Hoppas vi ses!

Att finna ro i en orolig tid

Det tog ett tag att hitta orden för att skriva ett nyhetsbrev. Ord som beskriver det som händer i världen just nu. Efter 17 dagar känns det fortfarande overkligt och svårt att ta in. På samma sätt som när pandemin kom.

Först chock, följt av rädsla och en tilltagande oro till att försöka hitta ett sätt att förhålla sig till det som sker. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en pandemi. Inte heller ett fullskaligt krig i Ukraina, i Europa, så nära oss.

Tänker på 14-åriga dotterns ord:

”Mamma, först sa dom att man aldrig skulle stänga skolorna. Men så stängde man skolorna. Sedan sa man att det aldrig skulle bli krig i Ukraina och så blev det så. Det känns som om vad som helst kan hända.”

Vi har pratat en hel del om kriget, dottern och jag. På samma sätt har det varit ett ständigt närvarande samtalsämne mellan mig och maken, mina vänner, kollegor och klienter som känner oro precis som jag.
 

Vi reagerar olika beroende på vad vi varit med om 

Det finns inte någon som inte känner oro för kriget. Samtidigt har vi alla olika sätt att förhålla oss till det som sker, beroende på vilka vi är och vad vi varit med om. Min vän, som är infödd svensk, känner ingen större oro för att något skulle kunna hända i Sverige.

Jag som en gång i tiden flytt från diktaturen i Östtyskland, tar inget för givet. Första natten när nyheten om kriget kom, kunde jag inte sova. Jag grät och kände stor oro. 

På morgonen satte jag mig vid köksbordet och funderade på vad som kunde vara hjälpsamt här och nu. Jag började med att tända ett ljus för alla människorna i Ukraina, skrev ett inlägg på sociala medier för att visa mitt stöd och swishade pengar till Unicef. 

Jag känner rädsla och oro precis som alla andra. För krig, pandemi, naturkatastrofer och allt som kan hända. Samtidigt vill jag inte att oron och rädslan ska ta över mitt liv. Jag vill njuta av livet här och nu och samtidigt hjälpa till så gott jag kan. 
 

Vad är hjälpsamt just nu?

Tänk om tankar är katastroftankar som inte hjälper dig framåt utan bara in i en negativ spiral. En spiral som du behöver bryta för att inte fastna där. Det kan räcka med att du stannar upp och ställer dig frågor som: 

  • Vad är hjälpsamt just nu?
  • Vad behöver jag just nu?
  • Vad är viktigt på riktigt?

Att känna oro är en del av att vara människa som du kan hantera genom att:

  • Sätta ord på din oro genom att prata med andra
  • Tillåta dig att känna det du känner
  • Se vad du kan och inte kan påverka
  • Visa medkänsla med dig själv
  • Minska din exponering för nyheter
  • Hålla dina vardagsrutiner
  • Göra saker du mår bra av
  • Känna tacksamhet för det du har
  • Meditera 

Avslutar nyhetsbrevet med att citera en klok vän till mig:

”Om vi inte kan få njuta av det vi har, är det som om vi själva redan lever i krig. Nu finns det ännu mer anledning att känna tacksamhet för livet vi har”.

Viktigt att vi pratar om oron med både vuxna och barn

Oro är något naturligt som vi alla kan känna mer eller mindre av under olika perioder i livet. Speciellt i en tid när vi har ett pågående krig i Ukraina 🇺🇦 , i Europa, är det svårt att hålla oron borta.

Oro och ångest var mina trogna följeslagare i många år. Det kändes på något sätt tryggt att vakna med ett tryck över bröstet för då var allt som det ska.

Jag har lärt mig att hantera oron genom att:

  • Sätta ord på det jag oroar mig för
  • Tillåta mig att känna det jag känner
  • Förstå varifrån oron kommer och vad den står för
  • Se om oron hjälper eller stjälper 
  • Visa stor medkänsla med mig själv

Plötsligt en dag insåg jag att jag inte längre har kvar trycket över bröstet. Att vakna var inte längre tungt utan kunde vara lätt. Oron får vara med mig. Men den styr inte längre mitt liv på samma sätt som tidigare. 

Känner du oro? 👉 Låt den få finnas där och prata om den med någon du känner och litar på. 

Oftast blir oron värre och kan växa sig till något större om vi försöker trycka bort eller säger att den inte får finnas där. 

Känner ditt barn oro? 👉 Samma sak där. Våga prata om oron!

Tycker att artikeln i Dagens Nyheter med psykologerna Malin Bergström och Anna Norlén ger väldigt bra råd där.

Vad hjälper dig när du känner oro?

Välkommen till föreläsningen: är du redo att blomstra

Torsdagen den 7 april är det dags för min första föreläsning på 1,5 år. Jag kommer dela med mig av min egen förändringsresa. Flykt från dåvarande Östtyskland, utmattningssyndrom, karriärbyte och hur jag hittade mitt varför, min ikigai. Allt det där som får mig att blomstra. 

Vi kommer även att prata om:

  • Vad är förändring och varför är det en nödvändig del av livet
  • Varför är det viktigt att ha en riktning
  • Hur du skapar dig ett meningsfullt liv
  • Varför just psykosyntes, KBT och schematerapi
  • Lärdomar och insikter från min egen livsresa

Min förhoppning är att föreläsningen ska ge dig hopp och inspiration att våga ta steget till förändring för att skapa dig ett liv där du blomstrar.

Tänker att det även är ett ypperligt tillfälle att bara träffas, att kanske lära känna en medmänniska precis som du och jag. Jag har själv träffat många nya människor på alla möjliga och omöjliga ställen, som blivit nya vänner, samarbetspartners eller kollegor. Tänker att allt är möjligt! 

Livet före och efter pandemin

Som jag har längtat efter att hålla föreläsningar live. Ja, jag vet att det går alldeles utmärkt att ha det digitalt. Men jag vill inte stå ensam framför datorn, prata ut i cyberspace och titta på ansikten som jag knappt kan tyda på en skärm.

Jag vill träffa er alla på riktigt! Se, höra och känna känslan av att stå i lokalen tillsammans med er och dela den härliga energin som infinner sig när vi människor får träffas på riktigt. Det är något som vi aldrig kan ersätta med det digitala hur bra plattformen eller uppkopplingen än är.
 

Ett känslosamt ögonblick

Jag fick tårar i ögonen och rysningar i kroppen när vår statsminister Magdalena Andersson i förra veckan gick ut med nyheten om att nästan alla restriktioner slopas. Äntligen är pandemin på väg att övergå till en endemi. 

En halvtimme efter presskonferensen, bokar jag lokal för min kommande föreläsning. Ja, jag vet att det är friskt vågat att boka en lokal som jag aldrig sett men blivit tipsad om. Jag väljer att följa den där härliga känslan i magen, en ingivelse som infinner sig just där och då som viskar till mig att ”nu är det dags”! 

Känslan blir ännu bättre när jag möts av en glad röst i 📞 Kvinnan i andra änden informerar mig vänligt om rådande restriktioner. Hon har helt missat nyheten. Vi skrattar båda gott åt att livet snart kan bli som vanligt igen. 
 

Vårt liv efter pandemin

Ja, vad är då att leva som vanligt? Vilka vanor och ovanor kommer vi att ta med oss från livet under en pandemi? Det återstår att se. 

En sak som jag i alla fall hoppas att vi fortsätter med är att vi stannar hemma om vi känner oss krassliga. Finns ingen anledning att gå emot om kroppen säger stopp. Vi behöver ta hand om oss.

Det finns en annan sak som jag hoppas att vi fortsätter med. Att vi påminner oss om ”vad som är viktigt på riktigt”. Helst varje dag eller i alla fall så ofta det går. Inte bara när livet plötsligt sätts på paus, som det blev för många av oss när pandemin tog oss med storm.  

Jag hoppas också att vi tar oss rätten att tacka nej till saker om vi känner för att bara vara och inte vill gå på den där festen eller middagen. Det behövs inga ”giltiga” ursäkter om ett virus. Det går alldeles utmärkt att säga att du bara vill ta det lugnt. Eller varför inte prova ett vänligt nej. Ett nej till andra och ett ja till dig, som utgår från vad du vill och behöver snarare än en massa måsten och borden.

Min förhoppning är att vi kan gå mot ljusare tider nu och istället för att drivas av rädsla tillåta oss att känna mer lust och glädje. Helt enkelt njuta mer och försöka så gott du kan att leva ett liv som får dig att blomstra.

Fotograf: Melissa Askew Unsplash

Henrik Lundqvist: Viktigast för mig nu är att vara glad

”Den största lärdomen är att ju mer jag är i nuet, desto mer tacksam och glad är jag!”

Henrik Lundqvist i Dagens Nyheter om tiden som gått sedan han ofrivilligt fick avsluta sin framgångsrika hockeykarriär.

Att lämna något som varit så stor del av ens liv är svårt. Många gånger kan det leda att vi hamnar i en livskris för vem eller vilka är vi när vi plötsligt förlorar en del av vår identitet?

Det är en tuff resa, som Henrik delar med sig av, som han beskriver som ”att världen skulle falla samman”. Det har gett honom nya perspektiv och lärdomar. En insikt om att han behövde jobba med sig själv och sina tankar och där han börjat omvärdera vissa saker i livet:

”I många år var det viktigaste att vinna. Viktigast för mig nu är att vara glad.”

Förändring och lidande del av att vara människa

Förändring är utmanande och helst något vi vill slippa när vi själva inte har valt den. Men med all förändring, följer oftast något bra, som vi kan ta med oss på vår fortsatta livsresa.

Vet det såväl av min egen förändringsresa, där jag känner att jag alltid kommit ut stärkt på andra sidan. Fast det ibland kan ta lite tid och vara minst sagt utmanande. Viktigt att då komma ihåg att ta hjälp för att resan ska kännas mindre ensam och för att förebygga psykisk ohälsa.

För min egen del har just samtalen, i form av terapi och coaching varit livsavgörande för mitt mående. Det har hjälpt mig att gå från vissen och under vissa perioder helt under isen till att blomstra.

En annan sak som kan vara hjälpsam, är att acceptera att förändring är en del av livet, att vara människa, på samma sätt som lidandet är. Gör vi däremot motstånd mot det som är, kan det leda till onödig smärta. Tänker att vi behöver vara mer varsamma med oss själva i det som är och att ha tillit till att det kommer att bli bra inom sinom tid.

Kan varmt rekommendera dig att läsa artikeln i Dagens Nyheter.