Oro är något naturligt som vi alla kan känna mer eller mindre av under olika perioder i livet. Speciellt i en tid när vi har ett pågående krig i Ukraina 🇺🇦 , i Europa, är det svårt att hålla oron borta.
Oro och ångest var mina trogna följeslagare i många år. Det kändes på något sätt tryggt att vakna med ett tryck över bröstet för då var allt som det ska.
Jag har lärt mig att hantera oron genom att:
- Sätta ord på det jag oroar mig för
- Tillåta mig att känna det jag känner
- Förstå varifrån oron kommer och vad den står för
- Se om oron hjälper eller stjälper
- Visa stor medkänsla med mig själv
Plötsligt en dag insåg jag att jag inte längre har kvar trycket över bröstet. Att vakna var inte längre tungt utan kunde vara lätt. Oron får vara med mig. Men den styr inte längre mitt liv på samma sätt som tidigare.
Känner du oro? 👉 Låt den få finnas där och prata om den med någon du känner och litar på.
Oftast blir oron värre och kan växa sig till något större om vi försöker trycka bort eller säger att den inte får finnas där.
Känner ditt barn oro? 👉 Samma sak där. Våga prata om oron!
Tycker att artikeln i Dagens Nyheter med psykologerna Malin Bergström och Anna Norlén ger väldigt bra råd där.
Vad hjälper dig när du känner oro?