fbpx

Vad du kan och inte kan förvänta dig på föreläsningen

Du kommer inte få med dig fem enkla tips för ett lyckligt liv på min föreläsning!

För det finns inga enkla tips eller självklara svar! Vi behöver alla göra vår egen resa för att hitta nycklar och vår inre kompass för att skapa oss ett liv som vi trivs med och som vi kan se tillbaka på med glädje. En plats där du blomstrar. Kanske inte varje dag men så ofta det går. 

Resan börjar inte sen när livet blivit lite lugnare, när barnen flyttat hemifrån eller du tvingats bromsa in för att kroppen säger ifrån.

Din egen resa börjar när du är redo att ”TA DIG SJÄLV PÅ ALLVAR” och inte längre tänker leva någon annans liv utan börja ta reda på vad som får dig att blomstra.

Att hitta hem till sig själv tar tid

Det är ingen quick fix att hitta ditt syfte och gåva här i livet. Men jag kan lova dig att det är väl värt att investera den tiden ⏰ i dig själv, i din inre resa, genom att börja vara nyfiken på dig själv för att:

  • Förstå var du kommer ifrån och vad som format dig – Din dåtid
  • Se vilka mönster och övertygelser som styr dig – Din nutid
  • Utforska vad som är viktigt för dig på riktigt – Din framtid

Varje gång jag får förtroendet att vägleda en klient på sin livsresa, ser jag ödmjukt på uppgiften.

Vi gör resan tillsammans, sida vid sida, och hjälps åt att lägga pusselbitarna för att skapa en helhet.

Insikter, perspektiv och verktyg som leder till nya stigar och till ett liv som hjälper dig att blomstra.

Är du nyfiken på att veta mer om hur du kan börja din resa och skapa din inre?

Välkommen till min live föreläsning ”Är du redo att blomstra” den 7/4 på Hälsans Hus på Södermalm i Stockholm. 

Eller boka ett första inledande samtal, så berättar jag gärna mer! 

Mod kommer aldrig utan att du gör något

Du kommer inte vakna en morgon och känna dig tillräckligt modig för att säga eller göra allt det där som du innerst inne drömmer om.

Jag har själv varit oerhört rädd, blyg och tänkt att jag är dummare än andra. Varit rädd för att om jag öppnar munnen, kommer någon förstå att jag egentligen inte kan något. Att jag är en bluff.

Det fanns en tid i mitt liv då jag faktiskt inte klarade av skolan. När jag var sju år gammal sa lärarna i Östtyskland att jag inte var mogen för att gå i skolan. I femte klass fick jag gå om och till slut fick jag inte gå kvar på skolan. Inte för att jag var bråkig utan för att jag inte nådde upp till tyska skolans krav.

Övertygelser och gamla sanningar

Min självbild och övertygelse om mig själv var:

”Jag kan inget och är dummare än alla andra.”

Övertygelsen fick mig att känna skam och gjorde att jag bara ville dra mig undan för att andra inte skulle se eller förstå hur korkad jag var.

Det var min sanning ända tills för några år sedan då jag insåg att:

”Jag är inte dummare än andra utan kan minst lika bra som någon annan.”

Mitt mantra och övertygelse blev då.

”Jag är STOLT, STARK, MODIG!”

Möta sitt inre barn

Det fanns en anledning till att jag inte klarade skolan eftersom jag bar på trauman efter flykt från ett annat land. Samtidigt levde jag i flera år i skräck för att min mamma skulle dö eftersom hon levde med en våldsam man. Mitt fokus som barn var aldrig på mig själv utan att hålla mamma vid liv.

När jag tittar tillbaka på det, förstår jag att jag inte kunde klara av skolan. Istället för att slå på mig själv kan jag numera känna stor medkänsla och kärlek med den där lilla flickan. Hon som hade modet att ta sig vidare till både universitetsstudier, jobb och som nu driver sitt eget bolag.

Den där lilla flickan är jag och kommer alltid vara en del av mig.

Tacksam att jag tagit hjälp på vägen för att få syn på gamla övertygelser. Och att jag haft modet att ifrågasätta och ersätta dessa med nya övertygelser som hjälper mig att blomstra. Att jag genom att dela lärdomar och insikter från min egen resa kan hjälpa andra att blomstra.

Vill du veta mer?

Då är du välkommen på min föreläsning ”Är du redo för att blomstra” torsdagen den 7 april kl 18.00 på Hälsans Hus, där jag kommer dela med mig av:

  • Vad är förändring och varför är det en nödvändig del av livet
  • Varför är det viktigt att ha en riktning
  • Hur skapar du dig ett meningsfullt liv
  • Varför just psykosyntes, KBT och schematerapi
  • Lärdomar och insikter från min förändringsresa
  • Hur jag hittade min ikigai och allt det som får mig att blomstra

Biljetter bokar du enkelt på Billetto.

Hoppas vi ses!

Att finna ro i en orolig tid

Det tog ett tag att hitta orden för att skriva ett nyhetsbrev. Ord som beskriver det som händer i världen just nu. Efter 17 dagar känns det fortfarande overkligt och svårt att ta in. På samma sätt som när pandemin kom.

Först chock, följt av rädsla och en tilltagande oro till att försöka hitta ett sätt att förhålla sig till det som sker. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en pandemi. Inte heller ett fullskaligt krig i Ukraina, i Europa, så nära oss.

Tänker på 14-åriga dotterns ord:

”Mamma, först sa dom att man aldrig skulle stänga skolorna. Men så stängde man skolorna. Sedan sa man att det aldrig skulle bli krig i Ukraina och så blev det så. Det känns som om vad som helst kan hända.”

Vi har pratat en hel del om kriget, dottern och jag. På samma sätt har det varit ett ständigt närvarande samtalsämne mellan mig och maken, mina vänner, kollegor och klienter som känner oro precis som jag.
 

Vi reagerar olika beroende på vad vi varit med om 

Det finns inte någon som inte känner oro för kriget. Samtidigt har vi alla olika sätt att förhålla oss till det som sker, beroende på vilka vi är och vad vi varit med om. Min vän, som är infödd svensk, känner ingen större oro för att något skulle kunna hända i Sverige.

Jag som en gång i tiden flytt från diktaturen i Östtyskland, tar inget för givet. Första natten när nyheten om kriget kom, kunde jag inte sova. Jag grät och kände stor oro. 

På morgonen satte jag mig vid köksbordet och funderade på vad som kunde vara hjälpsamt här och nu. Jag började med att tända ett ljus för alla människorna i Ukraina, skrev ett inlägg på sociala medier för att visa mitt stöd och swishade pengar till Unicef. 

Jag känner rädsla och oro precis som alla andra. För krig, pandemi, naturkatastrofer och allt som kan hända. Samtidigt vill jag inte att oron och rädslan ska ta över mitt liv. Jag vill njuta av livet här och nu och samtidigt hjälpa till så gott jag kan. 
 

Vad är hjälpsamt just nu?

Tänk om tankar är katastroftankar som inte hjälper dig framåt utan bara in i en negativ spiral. En spiral som du behöver bryta för att inte fastna där. Det kan räcka med att du stannar upp och ställer dig frågor som: 

  • Vad är hjälpsamt just nu?
  • Vad behöver jag just nu?
  • Vad är viktigt på riktigt?

Att känna oro är en del av att vara människa som du kan hantera genom att:

  • Sätta ord på din oro genom att prata med andra
  • Tillåta dig att känna det du känner
  • Se vad du kan och inte kan påverka
  • Visa medkänsla med dig själv
  • Minska din exponering för nyheter
  • Hålla dina vardagsrutiner
  • Göra saker du mår bra av
  • Känna tacksamhet för det du har
  • Meditera 

Avslutar nyhetsbrevet med att citera en klok vän till mig:

”Om vi inte kan få njuta av det vi har, är det som om vi själva redan lever i krig. Nu finns det ännu mer anledning att känna tacksamhet för livet vi har”.

Viktigt att vi pratar om oron med både vuxna och barn

Oro är något naturligt som vi alla kan känna mer eller mindre av under olika perioder i livet. Speciellt i en tid när vi har ett pågående krig i Ukraina 🇺🇦 , i Europa, är det svårt att hålla oron borta.

Oro och ångest var mina trogna följeslagare i många år. Det kändes på något sätt tryggt att vakna med ett tryck över bröstet för då var allt som det ska.

Jag har lärt mig att hantera oron genom att:

  • Sätta ord på det jag oroar mig för
  • Tillåta mig att känna det jag känner
  • Förstå varifrån oron kommer och vad den står för
  • Se om oron hjälper eller stjälper 
  • Visa stor medkänsla med mig själv

Plötsligt en dag insåg jag att jag inte längre har kvar trycket över bröstet. Att vakna var inte längre tungt utan kunde vara lätt. Oron får vara med mig. Men den styr inte längre mitt liv på samma sätt som tidigare. 

Känner du oro? 👉 Låt den få finnas där och prata om den med någon du känner och litar på. 

Oftast blir oron värre och kan växa sig till något större om vi försöker trycka bort eller säger att den inte får finnas där. 

Känner ditt barn oro? 👉 Samma sak där. Våga prata om oron!

Tycker att artikeln i Dagens Nyheter med psykologerna Malin Bergström och Anna Norlén ger väldigt bra råd där.

Vad hjälper dig när du känner oro?